fredag 8 juli 2011

Juholt tillbaka på partikongressen













Håkan Juholt (s) debuterade i Almedalen med ett ideologiskt laddat tal där fokus låg på alla reformer som han vill genomföra inom arbetsmarknadspolitiken vid ett regeringsskifte 2014. 
På många sätt påminde talet om det bejublade tal som Juholt höll för drygt 100 dagar sedan som nyvald partiordförande för socialdemokraterna. Den folklige Juholt hade pondus och bra publikkontakt från talarstolen, som ikväll hade flyttats närmare publikhavet.

Första delen av talet var retoriskt fulländat och skickligt framfört, men sedan var det som om Juholt var tillbaka på partikongressen och höll ett alldeles för långt tal – alemdalsveckans i särklass längsta. Därför tappade han nog allmänpubliken i slutet, och när det äntligen var dags att avrunda, så kändes det som om Juholt gärna hade fortsatt ett bra tag till.

Det långa talet började med en programförklaring, som kan ses som ett svar på den borgerliga kritiken att socialdemokraterna har blivit ett parti för bakåtsträvare och bidragstagare. Enligt Juholt innebär istället favoritbegreppet "social demokrati" att arbetsmarknad, skola, sjukvård och äldrevård ska vara bra för Sveriges löntagare. Då blir Sverige också ett bra land att leva i för alla andra.

"Social demokrati" länkade Juholt sedan till Palmes favoritord "solidaritet", som han fortsatte med att definiera genom att rada upp satser sammanflätade med anaforer. På så sätt skapade han ett ideologiskt kluster kring solidaritetsbegreppet med värdeord som investering, varandra, tillsammans, växa, framåt, framtid och starka:
att solidaritet inte är barmhärtighet
att solidaritet inte är en uppoffring, utan
att solidaritet är en investering i varandra, så
att vi tillsammans kan växa framåt mot framtiden
att vi tillsammans kan växa oss starkare.
Abstrakta begrepp måste dock konkretiseras för att vi ska ta dem till oss. Det åstadkom Juholt med (alltför) långa exempelmeningar, där han ställde begrepp antitetiskt mot varandra för att förtydliga sitt budskap:
Solidaritet bygger på att den som inte har tonårsbarn förstår betydelsen av fritidsgårdar. Solidaritet bygger på att den som är välutbildad förstår betydelsen av att den som har lägre utbildning kan lyfta sig och att vi på så sätt kan lyfta hela landet. Solidaritet och idén om social demokrati bygger på, att den som är frisk förstår att det inte är något hot mot den fiskes frihet och trygghet, att den som är sjuk inte behöver leva i fattigdom, att den som har ett jobb inser och förstår med hela hjärtat och hela hjärnan att livet också för mig som har jobb blir bättre om en syster och bror som inte har jobb slipper leva i fattigdom att vi tillsammans lyfter varandra.
Vad tyckte du själv om talet? Kommentera gärna i denna blogg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar